8.20.2009

Förresten har jag tänkt på att folk är så himla vuxna. Alltså med "folk" menar jag "personer i min ålder", dvs nitton-nånting-ar. Men ni vet de där, det där folket. De som har jobb, körkort, BIL, deklarationer osv. Betalar elräkningar, tycker utegång är tråkigt och spelar Bingolotto med märkningspennor i fyra olika färger typ.
Jag kom att tänka på att jag verkligen inte är DÄR än. Alltså varför är jag fast i den där åldern där man inte klarar av någonting själv? Typ hejjagkaninteknytaminaegnaskosnören-åldern. Medan alla runtomkring betalar sin egna motherfrikkin bensin, står jag där med mina oknutna skor och ser bortkommen ut. Så fort jag försöker röra mig snubblar jag över de lösa snörena. Ja alltså ni fattar emometaforen. Skulle dra den längre (trasslar bara in mig ytterligare var gång jag tar ett kliv, kliver på snörena som blir smutsigare och smutsigare, etc etc) om den inte var så äckligt emo.
Aja, ni fattar att det symboliserar mitt liv i alla fall och att det inte direkt speglar en ljus syn på det.

Men ja alltså nittonåringar med bil. Varför är de ungefär 20 år äldre än mig? De ligger så överlägset mycket längre fram i utvecklingen. De är så mogna. Så enormt sofistikerade. Sjukt jävla vuxna bara och jag är hon den där lite efterblivna, som ritar streckgubbar på väggarna och dreglar när hon skrattar.

2 kommentarer:

  1. Jag tycker också att det är läskigt med bil! Och så fort jag ska skriva NÅGONTING (ens min födelsedag) på något viktigt papper som ska in till någon viktig person, blir jag jätterädd och springer och frågar mamma.. :(

    SvaraRadera
  2. Haha åh, men jag med!! Tur att man inte är ensam om det i alla fall. Var så himla läskigt när jag gick på enrolment och var tvungen att fylla i massa viktiga saker själv (haha, typ city of birth, var inte ens säker på det xD). Men det gick bra i alla fall! Vi kommer nog klara oss. Och om att fråga sina föräldrar to make sure, hellre säker than sorry i alla fall :)

    SvaraRadera