2.26.2014

don't get that sinking feeling, don't fall apart


Jag är trött. Min kropp är trött. Blåmärken vid varenda ven och artär. Det kanske är ett måste. Det kanske är det när man svalt en hel månads dos av antidepressiva och läkarna tagit blodprov efter blodprov, EKG efter EKG och gett saltlösning intravenöst. 

Men jag lever. Ja, jag gör väl det. Och nu sitter jag på Heathrow och mitt ex & bästa vän han sitter bredvid mig, och nu. Nu vänder jag hem. 

8 kommentarer:

  1. stay strong du fantastiska kvinna<33333

    SvaraRadera
  2. älskling, här hemma tas du emot med öppna armar <3

    SvaraRadera
  3. du skriver alltid stöttande meningar till mig när jag mår dåligt och jag blir så hopplöst glad då. och jag blir så ledsen för att du är ledsen nu. vi har inte setts sen jag var typ åtta men vill att du ska veta att du betyder så himla mycket. inte bara för mig utan för många! det gör så himla ont att förlora en vän så snälla, jag ber dig, orka för andras skull om du inte orkar för din egen.
    tro det eller ej men det blir bättre, det må låta klyschigt men det är sant!
    Styrkekramar till dig finis ♥

    SvaraRadera
  4. men fina fantastiska du. önskar det inte behövde vara så. om vi hade bott i samma kvarter eller samma land ens hade jag tvångsfestat med dig och en månads piller hade inte varit det utan kanske en månads öl, skratt, fest. kram från nånstans långt bort som skulle kunna kännas som nära.

    SvaraRadera
  5. <3 ett simpelt fjortishjärta kanske inte hjälper så mycket men tror inte det stjälper. fortsätt.

    SvaraRadera
  6. Fina du, jag tänker ofta på dig och hoppas att det ordnar sig <3

    Hur länge är du i Sverige?
    tusen kramar <3

    SvaraRadera
  7. ända sedan jag såg det här inlägget har jag gått in mest varje dag för att se om du uppdaterat någonting... men det har du inte. i allfall, jag önskar att det som får dig att må dåligt ska försvinna. jag hoppas att det är på väg att vända för dig xx

    SvaraRadera