high five livet

Idag har jag inte gjort nånting. Har varit astråkig och ba, gjort saker jag borde göra. Min dag har varit det här:

- Läsa i 6 timmar i sträck (typ en african american slavs självbiografi från 1800-talet, och en pjäs om våldtäkt och kommunism. EN UPPLYFTANDE OCH GLÄDJANDE DAG helt enkelt. haha nej men så får man inte säga, this is seriouz. det var intressant och informerande! osv osv)
- tränat
- promenerat
- ätit middag med Mike.

Så händelserikt va!! Men jag tänkte att jag slänger in en sån här dag, for good measure liksom! Så att ni fattar att jag inte super mig halvt fördärvad varje dag, höhöhö.
Nej men.
Mike kom hem och så fort han kommit in i hallen så ba knackar han på min dörr (inte någon annans innan, utan min på en gång, min FÖRST) och frågar om jag vill komma till köket och prata lite. Typ: "Jag har varit borta sen igår morse, så du måste ha en massa att berätta och jag vill höra allt!" Haha, så ja jag sätter mig i ze kitchen och vi ba pratar, det är rätt kul att han faktiskt bryr sig! Jag menar, jag bryr mig ju inte. (Det gör jag inte, inte egentligen, inte om mycket, och det skrämmer mig, men det tar vi en annan gång va!) Men jag blir glad att han bryr sig, att han vill veta. Så därför sitter jag kvar. Och haha, vi har ju kul det har vi. Mike sms:ar Andrew att han ska komma över. Mike och jag blir lite ivriga när vi kommer på att Mike har både Diet Coke och Menthos, så vi planerar att slänga några Menthos i en colaflaska och sen ge den till Andrew. Men Mike har bara burkar och det funkar inte med det, blir bara lite mer skum typ. Haha och ja vi använder körsbärs-cola, för det kan man visst köpa i affärer här eftersom britter är galna. Och ja Mike ba, "Christina jag slår vad om att du aldrig kommer kunna dricka upp allt det där!"
Det är liksom ett helt glas med körsbärs- och mintsmakande Coca-Cola. Men vad det också är, är ett vad. Så självklart dricker jag upp äcklet. (Haha, jag heter äcklet på spotify förresten KUNDE INTE MOTSTÅ när det ändå inte var taget!!)
Mmm vet inte hur jag ska avsluta det här asspännande inlägget så jag kan berätta lite om Andrew. Första gången jag träffade honom sa han: "Hi. I'm Andrew." och då sa jag: "I'm Christina." och då började han skratta och sa: "Oh, the Swede! Yeah, I've heard about you alright!" Andra gången vi sågs satt vi och spelade kort i vårt kök mitt i natten och jag vet inte riktigt varför men han hade en heliumballong knuten runt örat.