en sak jag vill dela med er:

när jag var liten, alltså runt 4-5 år, fick jag mask i magen. mmmm, helt underbart härligt. men man fick äta medicin för det, så det var helt smärt- och klifritt. (ni ba *vrider er ur skinnet*) det enda lilla man märkte det på var att man fick lätt rödlätt avföring, men det var ju ingen som såg liksom.
man kan nästan säga att hela obehagliga händelsen passerade i princip obemärkt i mitt liv.
förutom den gången då jag var hemma hos min dagisbästis karin.

vi satt och lekte med dockor eller satte fast dinosaurieklistemärken i pannan på varandra eller vad det nu är man gör i den åldern. så blev jag så att säga "toanödig". och nej, jag bajsade inte på mig. inga konstigheter: jag gick till toan, uträttade mitt "behov" och gick tillbaka till att peta fast klistermärken på karins armar.
bara det. att.
jag var ett speciellt litet barn. jag tyckte, likt en hund, att en del höga ljud var obehagliga. och jag ville till varje pris undvika dem. till de jobbiga ljuden hörde bland annat ballonger som spräcks, dörrar som smälls igen och - toalettspolningar.
de värsta ur den sistnämnda kategorin var flygplansspolningar och tågspolningar - det var ett sådant skrämmande, liksom surplande ljud, som om man skulle sugas med ner om man inte aktade sig. det var verkligen det värsta. men det var också jobbigt med ANDRA MÄNNISKORS toaletter. det var jobbigt eftersom att man inte kunde veta om det skulle vara en normal spolning, eller om folk kanske hade flygplanssurpliga spolningsapparater till sina vattenklosetter hemma i hemmen.
så jag brukade då undvika att spola om jag kunde.
och hur det nu var, så gjorde jag det då den där ödesdigra dagen hemma hos karin. struntade i det. lekte vidare. glömde bort.
tills karins mamma, alldeles röd om kinderna och nästan andfådd, sprang in i rummet och med en blick avbröt all lek som pågått. och så flämtade hon oroligt:
"VEM är det som har bajsat RÖTT bajs???"

vill fortfarande sjunka ner genom marken när man tänker på det här. ba "jamen det var ju jaaag som bajsa rött, karins mamma!!"
eeh. ja, det var den historien det. *försvinner bakom ett träd*