5.13.2015

FRÅGOR + SVAR del 3.

Utan att jag först märkte det så blev det här ett inlägg som handlar mest om psykisk hälsa, träning och mat - dvs typ alla ämnen som är jobbiga. Därför vill jag först och främst utfärda trigger warning. Ta hand om er hörrni.


Anonym: Hur många förhållanden har du haft? 

Ett. Det varade i 3 år och tog slut för över 1 år sen och jag försöker fortfarande komma över personen jag va' ihop med :-)))

tb när en var älskad :))))

Maria: skriver du dagbok? 

Inte längre, wäh så sorgligt. Men det gjorde jag när jag var tio! (haha vill typ inte att nån klickar på den där länken pga skämmigaste, mest bortskämda ungen i världen. men men kanske kul ändå)

Anonym: Hur gammal var du när du hade sex första gången?

Jag var 19.

Em: En trerättersmeny med dryck, vad skulle du äta (och dricka)???? OBS: du får bara äta denna trerättersmåltid i resten av ditt liv, så är ganska viktigt att det är gott. hehe.

Oooooj vilken BRA fråga! men hmm vad svårt!!

Förrätt: ska va nachotallrik!! Med stark salsa och megamycket hemgjord guacamole
Dricka: ingefärsöl hehehehihohihohö

Huvudrätt: GRÖN LINSSOPPA. Obs ej skämt! älskar linser!!! Viktigt att den innehåller färsk chili & tamarind annars strejkar ja'
Dricka: mandelmjölk med 1st isbit i

Efterrätt: ostbricka vill jag ha ja tack. Måsten: mexicana cheddar, någon jättemjuk bredbar blåmögelost, president rondele med vitlök & örter!!! Till detta ska jag ha: skotska oatcakes, jättemogna päron, körsbärssylt och marmelad på karamelliserad rödlök. Mmmh jatack
Dricka: hehe, julmust... :))

1st frucke jag åt som matkrånglig tjugoåring. å sen inge mer den dan. fy fan.

Anonym: Har du fortfarande ett jobbigt förhållande till mat?

Ja. Haha, så har jag skrivit kärleksfullt om mat i svaret ovanför. Fast det är mycket bättre nu. Jag hade mina värsta perioder av ätstört beteende när jag var 14-16 samt 19-22. När jag precis flyttat till London skrev jag tex så här i min matdagbok:

Blir så klart ledsen när jag läser dessa anteckningar, för det där var liksom en så himla spännande tid i livet: jag hade flyttat hemifrån för första gången, jag bodde i frickin LONDON, jag gick en kandidatkurs i författarskap och jag hade massa nya vänner att lära känna. Och ändå tryckte jag allt det fantastiska åt sidan och lät ätstörningen ta huvudrollen.

jag som liten ätstörd unge 2007. plus en läski docka :SS

Idag mår bättre och kan tänka på ätstörningar ur ett mycket bredare perspektiv. Jag ser mig själv som frisk, men lite av det jävla ätstörningstänket ligger kvar i bakhuvudet och vägrar låta mig vara. Jag kan kaloriinnehållet på varenda jävla matvara jag gillar att äta, och näringsinnehållen rullar som eftertexter över min näthinna medan jag försöker va carefree vuxen när jag tuggar i mä matjävln. Vill någon bjuda på godis säger jag fortfarande "tack men nej tack" fastän magen ba "men jag ville ju ha????". wööööh och jaaaa jag veeet sånt är hundra procent alldagligt och vanligt och jag söker inte efter medlidande jag vill bara dela med miggggg. nä nu fick jag ångest över att jag skrivit så dumt & oupplyst & kargt nu går vi vidare till nästa fråge

*skratt e dn bästa medicinen* så vsg för denna mkt bra bild på min hästvän å mig som centaur 

Maria: har du gått i terapi? IF SO hur upplevde du det? jag fick inte så mkt hjälp av min utan mådde nästan sämre bara

Nä åh, vad synd att det inte funkade för dig. :( Och ja det har jag! Jag gick hos en psykoterapeut i ett par månader. Tyckte det hjälpte. Jag blev utredd och bara att ha en diagnos har hjälpt mig asmycket, då kan en ju förstå sitt mående mycket bättre samt förutse sina dipper & lära sig hantera sin ångest. Så, ja, jag gillade det, men det behöver ju inte vara för alla. Kanske hade tur med just min psykoterapeut också, vi kom liksom bra överens. Fast sen skulle jag gå på gruppterapi men så vågade jag inte gå på första mötet så nu har jag inte varit där på 5 månader heh



Madde: hej. vad händer i ditt huvud när du mår som sämst? hur tänker du och hur känns det? jag mår också dåligt. kram

Fan vad sugigt att du mår dåligt. Hoppas det blir lättare asap.

När jag mår sämst e d röva. I huvudet mitt sker nästan ingenting, det blir helt blankt oftast, inga tankar uppstår det är totalt dunkel. Och så går jag omkring med det diset av depression runt mig. jag slutar orka axla den roll jag har i sociala sammanhang så att det uppstår vakuum där mina repliker skulle levererats. jag avfärdar andras känslor med en axelryckning, för bryr jag mig inte om mig själv så kan jag inte ens låtsas bry mig om andra. jag blir kall.

sen kommer nästa stadie som är: den djävulska ångesten. då bryr jag mig om ALLT!!! SÄRSKILT sånt som inte spelar ngn roll men som min hjärna älskar att blåsa upp till enorma proportioner, som tex sättet jag sa hej till en kompis eller en kommentar jag skrev i någons blogg eller hur jag låter på telefon. allt skaver och gör ont. här har jag en ständig klump i magen och ligger ofta vaken och stirrar upp i taket medan hjärnan går på högvarv och cirklar runt allt pinsamt/idiotiskt jag gjort under dagen.

och emellan dessa känslor mår jag typ helt vanligt bra. ORKAR INTE MED SVÄNGNINGARNA

 photo IMG_1847_zpscf003607.jpg
hade den kanske absolut värsta dippen i mitt liv här :))

Anonym: Bästa stunden i ditt liv?

hjälp!! hm vad svårt. men kanske 09/09/09. det var då jag ställde ner väskan i mitt londonrum allra första gången. den känslan va. svårslaget.

Em: Springer du på vintern med eller tar du uppehåll?

Vintern 14/15 var min första vinterlöparsäsong ever!! Tyckte jättejättemycket om det! Jag har sprungit sedan 2011 men varje höst har jag börjat trappa ner tills snön kommit och då har jag tagit uppehåll tills slutet av mars. Det har inte ens varit ett aktivt val utan det kändes så självklart omöjligt för mig!? Men det är ju HUR LÄTT SOM HELST att vinterlöpa!?!? ehh i alla fall om man bor i typ Sthlm där temperaturen blir som värst minus femton kanske. hehe eller ldn där det kommer ca 1 snöflinga på hela vintern och aldrig går under minusstrecket. MEN I ALLA FALL! :))) Det var så ~*skönt & friskt*~ att springa i kylan? Kommer lätt fortsätta med det.

Dock blir det ju inte samma sorts löpning som under resten av året. Då kan jag springa varierat, men på vintern få're bli mer att springa för att uppehålla konditionen och inte låta musklerna förtvina helt.



Laura: Bästa musiken att springa till? är en rätt ny läsare men älskar din blogg already. Så du vet kramis kramis

Mn'åh tack tack!! Jag snorde faktiskt ihop en löparlista för ett tag sen, det är den jag springer till nu för tillfället! Annars gillar jag att lyssna på podcasts när jag springer långdistans. Då är jag vaneperson nr 1 och lyssnar nästan helt uteslutande på samma, förut var det Filip & Fredrik och Institutet men sen insåg jag att FF är världens jävla sexister :)))) kul dem har man ju bara cirka idoliserat å satt på piedestal hela ens tonår :)))))) Gu såg ni förresten Filips extremt lol-iga försök till att starta beef på Liv Strömqvists insta?? fy faaaan ville cirka dö det var så pinsamt!! svimmade av secondhand embarrassment å hans vägnar ba gubben gå hem du kan inte få alla rum i hela mediasverige…

Var var jag eh just det ja, löparpodcasts!! Beata gjorde ett så bra inlägg med podcasttips häromdan så därifrån tänkte jag hämta nya favoriter att springa till! Så himla mysigt att springa till podcasts asså :')

Sara: jag vill veta mer om ditt springande. jag sprang förut men har så svårt att komma igång igen ge tips plz eller iaf säg hur du gör puss och kram
&
Alexandra: okeej det här kanske är lite samma som saras fråga men: springtips!! vill börja springa men har aldrig gjort det förut. hur gör man?? hur började du? :)))

ok vad dum jag är kom jag på nu, varför sparade jag rom här spörsmålen till sist när jag hela tiden tänkt komma med detta tråkiga svar: det här tänker jag skriva ett separat inlägg om… ? Menne. Alltså. Det här med löpartips… det… tänker jag… skriva… ett separat inlägg om...

haha. FÖRLÅT FÖR den mycket odramatiska CLIFFHANGERN lol

Happ, nu är powerpointpresentationen slut och det var allt jag hade förberett inför den här lektionen. Förhoppningsvis väntar jag inte 2 månader tills jag svarar på nästa gäng frågor!! Ha d gott //glenn

FRÅGOR + SVAR del 1.
FRÅGOR + SVAR del 2.

3 kommentarer:

  1. alltså filip och fredrik var verkligen mina förebilder när jag var typ 14 15 16 :( kan typ inte ogilla dem helt pga loved dem so much och kan still tycka att de har sina "moments" :( så jävla tråkigt att alla är sådana sexister asså why god??? SAMT ja fyfan vad pinsamt det filip skrev på livs insta?? som att han skulle vara någon slags supermedveten ängel??

    SvaraRadera
  2. känner igen så mkt <3

    SvaraRadera
  3. Blev helt tårögd när jag läste den långa anteckningen av vad du åt och hur du kräktes och kan relatera så mycket trots att jag inte känner att jag haft någon ätstörning. Bara det här att ständigt jämföra sig med andra och hur "duktiga" de var på att inte äta och sen typ lova sig själv att inte äta något mer förrän dagen efter och istället bara göra tvärt om och trycka i sig allt man kunde hitta och sen hata sig själv ännu lite mer. FAN det ska fan inte få finnas såna känslor. Och nu gråter jag på riktigt. Är så glad, så glad att jag är ur allt det där men så ledsen över att det lever kvar hos så många.

    SvaraRadera