NEJ

När jag smäller tån/drämmer smalbenet/klämmer fingrarna i saker finns det mycket jag vill göra. Som rabbla alla svordomar jag kan på alla språk jag känner till. Eller hugga av den delen av mig som varit så klumpig att den flygit in i närmsta tunga föremål och causat mig all this pain. Och typ avrätta Gud.
Men att höra, "Men oj HUR GICK DET?" är inte en av de sakerna. Liksom. Jag smällde precis tån i ett ankarlod/drämde smalbenet in i en lyktstolpe/klämde fingrarna i en bildörr, hur tror du att det gick?