lästa böcker: maj & juni

Tigern i Galina av Téa Obreht.
Bokjagets Natalias morfar älskar tigrar. Han bär med sig ett tummat examplar av Djungelboken överallt, och går på zoo flera gånger i veckan. Särskilt gillar han att gå dit när det är oväder, han gillar att observera hur djuren agerar då, deras personligheter ändras helt. Berättelsen sträcker sig både framåt och bakåt i tiden. Vi hänger med när Natalia åker som voluntärläkare till ett krigsdrabbat Balkan och vi får vara med när morfarn är liten pojke och en förrymd tiger cirklar hembyn. Byborna är satta i total skräck, men lilla morfadern ycker det är det mest magiska som hänt.

Det här är Obrehts debut och alltså, wow, vilken insats. Älskar att läsa starka debutromaner! och älskar magisk realism. Bästa genren, älskar älskar.

Hatet av Maria Sveland.
Tung textsamling som berättar hur Sveland lever igenom dödshot från antifeminister som för ivriga hatkampanjer mot henne. De går till angrepp mot hennes person och privatliv pga hennes offentligt uttryckta åsikter. Boken kartlägger även utbredningen av kvinnohat som skett i Sverige de senaste kanske 10 åren. Väldigt upplysande men också frustrerande läsning: frustrerande för att mer måste hända, och det måste hända nu. Men det gör det inte.

Middlesex av Jeffrey Eugenides.
Som tonåring läste jag The Virgin Suicides och ääääälskade den. Så klart. Har inte läst Eugenides sedan dess, och tänkte att det nu var dags! Middlesex är en berättelse om Calliope Stephanides, en person som föds som hermafrodit men blir raised som tjej i USA på 1960-talet. I tonåren börjar Calliope märka att hon inte är som andra tjejer, och vi får följa henne på sin identitetsresa som sträcker sig över årtiondena och över hela Staterna. Parallellt löper morföräldrarnas livstråd från 1920-talets Turkiet till nutid. Deras berättelse verkar alldaglig vid första anblick men sakta nystas härva på härva upp och tar sig an en ödesdiger lyster.

Och jag gillar ju verkligen hans berättarröst. Det är vackert språk och originella, levande metaforer som träffar rakt i hjärtat. Men. Herrefakkinjävlar vilka binära könsroller Eugenides väver in i sin annars så magiska berättarväv. När morföräldrarna kommer till Amerika är det självklart kvinnan, inte mannen, som "får ångest" av alla nymodigheter och blir en skakande hög av rädsla medan mannen skrattar åt den nya världens tokigheter och förnumskt skakar på huvudet. Och det är så klart de kvinnliga, nakna kropparna som beskrivs i sensuella detaljer vid heterosex - mannens kropp är osynlig, det enda som är hans är hans läten och kroppsvätskor. Var därför superupprörd när jag skrev läsanteckningarna, så i min marginal står det i arg kursivering: "En man beskrivs ha smak för 'bourbon and barmaids' lolololol medan hans fru är för upptagen med att färga håret (typisk kvinnosyssla) för att märka något när mannen börjar ligga med andra :)))) En gång ska jag skriva en kvinnokodad karaktär som *har smak för* bananlikör och barmän. Fuck dis shiii."

Kan du säga Schibbolet? av Marjaneh Bakhtiari.
Det är en bråkig familj och en lat katt i en fin villa i Oxie utanför Malmö. Pappan Mehrdad är debattör och mamman Noushin är utbränd, och vi träffar dem just när Parisa och Baran, de två tonårsdöttrarna, bestämmer sig för att lämna barndomstryggheten i gula Oxie-villan och flyga till Iran för att hälsa på deras mammas familj och bejaka sin latenta andra kultur.

Jag hade höga förväntningar på denna pga fick den som rekommendation av en instaföljare + gillade Kalla det vad fan du vill så mycket! Men... tycker Kan du säga faller jätteplatt? Eller så kanske jag var för sur på litteraturen efter Middlesex-upplevelsen för att uppskatta den, vem vet. Men fastnade inte alls. Tråkigt.

Yes Please av Amy Poehler.
ÄLSKAR! Så ärlig och konversationell och öppen och rolig. Precis som Poehler irl! Sedan är jag ju världens SNL-nörd också så det var skitfint att läsa avsnitten om hennes tid där. Kollade bl.a om Palin-rappen och GRÄT efter att jag läst Seth Meyers kapitel i Yes Please. SÅ STARKT. I'm an animal and I'm bigger than you!! Om jag grinar igen nu? .... KANSKE.......

Dark Places av Gillian Flynn.
Libby Day var åtta år när hennes vittnesmål satte då femtonåriga brodern Ben i fängelse för morden på deras familj. I nutid har tjugofem år gått sedan morden och Libby har blivit äldre, men för den skull kanske inte riktigt vuxit upp. Tills nu har hon levt på främlingars donationer till "den stackars Day-flickan", men nu när hon kommit upp i ålder har donationerna sinat. I sin desperation efter lättjänta pengar tackar hon därför ja till att, i utbyte mot $500, komma till ett event med The Kill Club, en grupp entusiaster som jobbar på att lösa olika fall där de anser att "misjustice has been carried out". Libby börjar dra i lösa trådar å klubbens vägnar, först för pengarnas skull men sedan kanske mer för sig själv... Det här är typ Serial fast i bokform! Älskar! Läs.

*

Ps japp det blev skitlångt bokinlägg denna gång FÖRLÅT. Hade tänkt hålla mig kortfattad... men kan aldrig det :))) Ber om ursäkt! Men hoppas det var ok ändå. Tänker att man bara skummar det mesta och läser om den titel man själv är intresserad av, hehe. Och ni vet ju att: tidigare boktips ligger numera i högerspalten! Klicka på knappen böcker så kommer du dit.