7.26.2018

FRÅGOR OCH SVAR OM BLOGGKOMPISAR, NAGELBITANDE, PERSONLIGHETSTYPER & BREXIT

Jaha hej!!! Har ju för fan glömt bort att rensa lappar ur FRÅGELÅDAN!? Shame on me men här kommer svar på frågor jag fått onyligen!

Jag undrar om du tror att du kommer bo i UK igen någon gång? Var det något särskilt som gjorde att du flyttade hem förra gången?

Jag flyttade till England år 2009. UK har ändrats väldigt mycket sedan dess. Jag försöker följa hela Brexit-soppan för att bli klokare på det, men ibland värker huvudet och hjärtat för mycket och jag får pausa min bevakning.

Som jag förstår det nu måste de välja om de ska ha en "hard" eller "soft" exit. Skulle en hard exit bli aktuell så skulle det innebära att UK är helt inom sina egna lagar, och då sitter man som EU-medborgare inte så säkert längre. Det blir svårare att ta sig in i UK, både som turist då visa kan behövas, och som någon som vill bosätta sig där. Man behöver redan ha en sk "settled status", vilket inte är något man bara får för att man bott där länge utan tvärtom måste ansöka om. Man får liksom en annan sorts ställning som inflyttad medborgare. Man är inte samma som dom som föddes i landet längre. Det är ett vi och dom-upprättande och jag är scared shitless.



År 2016 flyttade jag tillbaka till England, den gången bodde jag hos min kompis i Nottingham. Jag var i England när Brexit hände och det var en av de sjukaste upplevelser jag haft. Engelsmän kom fram till mig och bad om ursäkt. Alla var chockade. Ja, alla i min bubbla så klart.

Jag flyttade tillbaka till Sverige för en rad olika anledningar. Det var otroligt fint att få bo tillsammans med min kompis, men Nottingham var en för mig okänd stad och jag kände mig aldrig riktigt hemma där. Både min vän och hennes partner jobbade, så jag satt ensam mycket i deras lägenhet och sökte jobb. Det var min kompis som sa "men du, ska du inte testa att frilansa?" så det började jag med där. Jag jobbade även som mystery shopper i leksaksbutiker, det var så knäppt, jag fick resa till flera olika städer och de betalade det åt mig. Bara för att jag skulle låtsas vara intresserad av nån gungbräda eller nån docka liksom och sedan betygsätta personalens bemötande i nåt formulär.

Minns att man skulle köpa så många sällskapsspel, som de också betalade mig för att köpa. Har fortfarande en hel hylla i min garderob fylld med plastiga spel för engelska barn.

I alla fall. Jag trivdes aldrig helt i Nottingham. Det kändes som om hela min personlighet var en brustablett i ett glas vatten. Så jag åkte tillbaka till Sverige för att bli mig själv igen, jag tänkte väl inte att det var för evigt då. Sen började jag fatta att Brexit verkligen var for real, och nu är vi här, och tja, jag vet inte om jag någonsin kommer bo där igen.

Önskeinlägg: vad du tycker om nya arctic monkeys-albumet!! känner ingen som är ett inbitet AM-fan förutom min kille men vi har liksom diskuterat det i cirklar hela helgen nu så vore roligt att läsa en analys från nån annan :-------))

Oj vilken ära att du frågar mig! Vill veta hur era diskussioner har gått!

Jag kan inte mycket om musik liksom intellektuellt, vet bara hur jag känner när jag lyssnar. Så tror inte jag skulle kunna fylla ett helt inlägg med åsikter! Men vad ska jag säga, tja, jag blev inte BESVIKEN på nya albumet, det blev jag inte. Mitt första intryck var ungefär: "Jaha, det är den här riktningen de tar, ok." Jag hade önskat mig något dansant om jag hade fått vara självisk! Drömmer ju forever om att de ska göra musik som på första och andra plattorna igen... liksom så där rått och angeläget som deras sound var. RYSER vad bra det var. Nu är det ju mer ett svarvat sound, liksom uppstyrt och planerat. Tror dessutom att det här är ett mellanalbum, ett mellan-sound-album. AM var så specifikt, och nästa efter Tranquility Base är säkert väldigt avvikande från hur de låtit tidigare.

 Jag kommer nog lyssna mer på det i höst och vinter, men ärligt talat har jag inte hört det sedan i maj. Det får växa fram, jag tror det är ett sånt album.

brukar du använda parfym? vilken i så fall?

Haha ja vette fan om man kan kalla det ett parfymbruk men jag alternerar mellan en Chanel No 5 jag fick i julklapp för 9 år sen samt en jasminparfym jag snodde från ett airbnb jag bodde på förra året :---)) Fattar typ inte hur man orkar "hitta" "sin" "doft" upplys mig pls om hur man går t väga TACK!!!

nu när vi ändå är inne på doft. berätta om dina doftljus! har för mig att du sagt att du diggar sådana.

Tja-aa, jag har levt ett helt liv av att köpa Ikea-doftljus som är doftljusens Juicy Fruit dvs de luktar i 2 sekunder sedan känner man ingenting :))) Så har inte förstått "grejen". Men hallå wow såna DYRLJUS!!! Började köpa såna för några år sen och känner liksom att jahaaa nuuu fattar ja!!! Det doftar ju FOR REAL av dessa?? Jag har inte haft så många vi har råd att köpa ca ett om året hehe men gillar FLAMMA av Skandinavisk! Doftar som en BRASA mmm-mm! Tipsa mig gärna om nästa doft jag bör köpa i höst!!



Är du introvert eller extrovert? Berätta om det!

Introvert! Jag får energi av att hänga med mig själv. När jag planerar min vecka ser jag till att dels bara planera in en eller ett par saker per dag, annars blir jag lätt utmattad. Måste även planera in dagar då jag får ta igen mig, minst två per vecka men gärna fler. Det är svårt! Pga om nån frågar: "Men kan du inte ses på fredag då, då har du ju inget?" så känner man ju att: jaa... jag har ju inget på fredag... TROTS att detta "inget" är superviktig tid jag behöver till att återhämta mig från alla sociala interaktioner.

SVAMLIGT!? Ja. Men tror på att jag är en social introvert pga älskar även att träffa folk. Måste bara bli bättre på att ge mig själv egentid, att prioritera den t.o.m, så att jag inte går in i väggen och sedan inte klarar av att träffa någon ALLS på typ tre månader. (Vilket...tenderar...att hända...ca...varje...år hehe)

ursäkta! hur gjorde du för att sluta bita på naglarna och har dedär smörkniviga nagelkitet nåt me det att göra? den ingående beskrivningen och det fördelaktiga priset gör att jag också vill HA. vart hittar jag? mvh puss

Haha så ARTIG! Venne vem du är men älskar dig!!! Med risken att göra dig besviken: det är bara ett vanligt nagelkit. Från TGR för 30kr men man kan ju köpa vilketsom. Men jag har inte riktigt *lyxat till det* och liksom...HAFT... nagelklippare hemma förut. Jag ba: onödigt att köpa det ju, jag biter ändå bara av dem :'))) Men bara att ha en! Och tvinga sig att få in vanan! Har gjort att jag numer klipper istället för att bita/riva av naglarna.

Har du träffat många av dina vänner via bloggen?

Oh yes! Vet inte vem jag skulle vara utan bloggen!! Har tex lärt känna: Alexandra (och resten av Book Club Babes via henne!), Julia, Nastasja, Jennifer, Sara, Vicky, Amanda, Linda (och via henne Jessi!) genom den! Tack livet för internet




Hur gör man för att bli vuxen? (& vad är att vara vuxen, enligt dig?)

Man klipper gräsmattan, man veckohandlar, man avkalkar sin egen kaffebryggare.

Jag kände mig o-te-roligt vuxen när jag flyttade hemifrån första gången. Då var jag 19, och jag flyttade till fucking London!? Kändes som om livet började. Och det gjorde det, på flera sätt. Jag mognade sent, eller liksom, allting sattes igång sent för mig. Jag har aldrig varit en sådan tonåring som festat och hånglat och varit ihop och haft all den där låtsas, prova-på-att-vara-vuxen-tiden. Det låter asnice, men så hade inte jag det. Jag umgicks med kompisar och fikade och läste böcker och skrev, och det var min tonårstid det. Så när jag bodde i London levde jag rövare, då tog jag liksom igen allt. Jag planerade det! Blev av med oskulden sommaren innan jag flyttade, för att jag ville kunna ligga med snygga britter bara när jag kände för det utan att det skulle bli nån grej i min egen skalle :)

Jag kände mig så vuxen men jag var verkligen inte det. Jag köpte gula burkar med spaghetti i tomatsås och mac-and-cheese och snabbnudlar och det var det jag åt. Jag bodde med fyra andra på elevboende, vi hade städare som kom en gång i veckan och gjorde rent alla gemensamma ytor men mitt rum var en soptipp. Jag skapade översvämning i min dusch, det rann vatten över tröskeln ner på sovrummets heltäckningsmatta för att jag inte fattade att man måste öppna brunnslocket och rensa ur hår och hudavlagringar och tvålklumpar.

Det handlar väl om personlig mognad. Man lär sig att tänka liksom "ovanför" sin egen synvinkel. När jag var yngre kunde jag verkligen fastna i min egen skit, mådde jag piss så var det piss jag såg när jag tittade ut. Men nån gång tar man ett exekutivt beslut, man kliver in och säger bryt och det är inte så farligt, kolla här borta det här är du om tio år du kommer inte ens minnas den här ledsna dagen det är inte så nattsvart som du tror. Man skaffar sig perspektiv. Man får självdistans, man skrattar åt sig själv, man bjuder på sig själv, man blir ödmjuk. Du är vuxen när du inte längre är en vass bit glas. Du är vuxen när dina kanter rundats och du är mjuk och len. Och du förstår att du kan göra vadsomhelst och att det på det stora hela inte spelar någon roll, du förstår att din oro inte tar dig någonstans och du släpper det och går vidare.


Tidigare omgångar frågor och svar finns till exempel här och tja varför inte här med.

4 kommentarer:

  1. Alltsååå varje gång du bloggar blir jag påmind om hur MYCKET jag älskar ditt språk och dina ordmönster. Du skriver så förbannat medryckande och även om svärtan alltid är påtaglig är det som att du samlar oss i att skratta åt allt är så eländigt. Det är så himla värdefullt!

    SvaraRadera
  2. Jag är också otroligt oerfaren av doftljus men har haft ett par på Åhlens från Muji som jag gillat. Bäst var den som luktade brasa, hehe. Vet inte om de håller kortare eller längre än andra pga ingen koll men tycker alltid de tar slut för snabbt

    SvaraRadera
  3. sååå fint om att bli vuxen.

    SvaraRadera
  4. Mitt liv är bättre med dig i det!

    SvaraRadera